Stockholms skärgård är unik på Jorden

Stockholms skärgård är unik. Riktiga skärgårdar finns nämligen bara på ett fåtal platser i världen och ingen är så stor som den i Stockholm. Den börjar mitt i stan, just där Waxholmsbåten lägger ut från Strömkajen, för att fortsätta mil efter mil rakt ut i Östersjön med tusentals öar och skär som skiftar i karaktär ju längre ut vi kommer.

Först passerar vi den lummiga innerskärgården. Här är öarna skogsbevuxna och sedan slutet av 1800-talet ofta kantade av fina sommarvillor. Runt förra sekelskiftet var Stockholm nämligen en ganska smutsig stad och de som hade råd tog gärna sin tillflykt till den idylliska skärgården. Redan på vårkanten for godsägare, disponenter och direktörer ut till sina sommarställen, som de hade byggt i vacker fornnordisk, nationalromantisk eller charmig Schweizerstil. Fruarna och barnen slog sig ner för sommaren medan herrarna pendlade fram och tillbaka till kontoret med de nymodiga ångbåtarna.

Idyllisk, vild och vindpinad

Det är i innerskärgården som du än idag hittar det mesta av skärgårdsliv och bebyggelse. Klassiska Vaxholm förstås, skärgårdens huvudstad, men också fina små byar och gamla fiskelägen som fortfarande sjuder av liv och rörelse. Så är det i alla fall på sommaren. Det går inte att komma ifrån att vintern är en stillsam säsong i skärgården. Även om antalet bofasta har ökat under senare år är det under sommarmånaderna det mesta händer. Då omvandlas fiskebodar, sommarvillor och gamla postkontor till mysiga krogar och caféer, hemtrevliga pensionat, gallerier, affärer och hantverksateljéer.

Men även om båttrafiken är tät och bryggorna fulla med folk, är det aldrig svårt att hitta en plats för sig själv i skärgården. Här finns både stora skogar, ängsmarker och vidsträckta klippstränder där du kan ströva fritt med bara ejdrar och småskrakar som sällskap. Har du tur kanske du får syn på en säl också, fast då börjar vi nog närma oss ytterskärgården.Här ute är naturen betydligt kargare, vild och vindpinad. Ändå har det funnits folk här ute sedan urminnes tider; utskärsbor och fiskare, men även tullare och lotsar som under århundraden fick sin utkomst av havet. Idag är det mest båtfolk som hittar till dessa skärgårdens utposter. Och så gråsälen och havsörnen förstås.